Abstract
<jats:p>This report presents a current-state analysis of research on how municipalities and companies work with sustainable transition, with a focus on circularity and climate pledges, complemented by empirical insights from actors in the Västra Götaland region (companies: climate pledges 12–17; municipalities: climate pledges 23, 24, 25, 27). The report has been produced within Work Package 2 (led by Linköping University) in the project Circular Climate Pledges – Application and Needs Analysis, coordinated by Lindholmen Science Park.Previous research shows that circular initiatives in both the public and private sectors are often driven by strong ambitions but are characterized by fragmented implementation, where pilot projects dominate and integration into core operations remains limited. Success is closely linked to factors such as clear governance, collaboration, competence, and access to resources, while barriers often relate to organizational silos, lack of incentives, uncertainty in markets and regulatory frameworks, and limited capacity. Overall, the research indicates that the transition is systemic and requires both internal changes and the development of external support systems in order to be scaled up.The analysis of the empirical insights shows that both municipalities and companies use climate pledges to structure and legitimize sustainability work, but often underestimate the complexity of implementation, which requires increased collaboration, coordination, and support. At the same time, the drivers and challenges differ—municipalities are more shaped by organizational and political issues, while companies are influenced by markets and value chains—but both face similar systemic barriers.Finally, the recommendations for municipalities, companies, and support actors emphasize that circular climate pledges need to be integrated into core operations and regular governance, combined with experimentation and planned scaling, and supported by collaboration, cross-functional work, and more coordinated and needs-adapted support systems.Key takeawaysCircular climate pledges are widely used to structure and legitimize sustainability work, but their implementation is more complex than initially anticipated.Both municipalities and companies depend on coordination, collaboration, and inter-nal champions to translate pledges into practice.Key barriers differ across sectors (organizational and governance challenges in mu-nicipalities; market and value chain constraints in companies), but share similar sys-temic roots.Current efforts are often fragmented and pilot-driven, highlighting the need to inte-grate circular practices into core operations and governance structures.Effective support requires tailored, coordinated, and practice-oriented approaches that enable scaling beyond isolated initiatives.Denna rapport innehåller en nulägesanalys av aktuell forskning om kommuners och företags arbete med hållbar omställning, med fokus på cirkularitet och klimatlöften, och kompletterar detta med empiriska insikter från aktörer i Västra Götalandsregionen (företag: löfte 12–17, kommuner: löfte 23, 24, 25, 27). Rapporten tas fram inom arbetspaket 2 (lett av LiU) i projektet Cirkulära klimatlöften – tillämpning och behovsanalys, koordinerat av Lindholmen Science Park.Tidigare forskning visar att cirkulära initiativ i både offentlig och privat sektor ofta drivs av starka ambitioner men präglas av fragmenterad implementering, där pilotprojekt dominerar och integrering i kärnverksamhet är begränsad. Framgång är nära kopplad till faktorer som tydlig styrning, samverkan, kompetens och tillgång till resurser, medan hinder ofta rör organisatoriska silos, brist på incitament, osäkerhet i marknad och regelverk samt begränsad kapacitet. Sammantaget pekar forskningen på att omställningen är systemisk och kräver både interna förändringar och utvecklade externa stödsystem för att kunna skalas upp.Analysen av de empiriska insikterna visar att både kommuner och företag använder klimatlöften för att strukturera och legitimera hållbarhetsarbetet, men underskattar ofta genomförandets komplexitet, vilket kräver ökad samverkan, koordinering och stöd. Samtidigt skiljer sig drivkrafter och utmaningar – kommuner präglas mer av organisatoriska och politiska frågor, medan företag påverkas av marknad och värdekedjor – men båda möter liknande systemiska hinder.Avslutningsvis betonar framtida rekommendationer till kommuner, företag och stödaktörer att cirkulära klimatlöften behöver integreras i kärnverksamhet och ordinarie styrning, kombineras med testande och planerad uppskalning samt stödjas av samverkan, tvärfunktionellt arbete och mer samordnade och behovsanpassade stödsystem.Viktiga lärdomarCirkulära klimatåtaganden används i stor utsträckning för att strukturera och legitimera hållbarhetsarbete, men genomförandet är mer komplext än vad som ursprungligen förväntades.Både kommuner och företag är beroende av samordning, samarbete och interna eldsjälar för att omsätta åtaganden i praktiken.Centrala hinder skiljer sig mellan sektorer (organisatoriska och styrningsrelaterade utmaningar i kommuner; marknads- och värdekedjerelaterade begränsningar i företag), men har liknande systemiska rötter.Nuvarande insatser är ofta fragmenterade och pilotdrivna, vilket belyser behovet av att integrera cirkulära arbetssätt i kärnverksamhet och styrningsstrukturer.Effektivt stöd kräver skräddarsydda, samordnade och praktiknära angreppssätt som möjliggör uppskalning bortom isolerade initiativ.</jats:p>